Elinor Johnson

70 år

Hålanda Hembygsförening

Elinor brinner för kultur och föreningsliv

HÅLANDA. Elinor Johnson är en nybliven 70-åring vars liv till stora delar präglas av föreningsengagemang. – Jag hör ju till de där som anser att man inte bara kan gå runt och gnälla. Utan tycker man att saker och ting ska hända så får man göra något själv, berättar Elinor Johnson.

Elinor Johnson är ursprungligen från Falköping och kom senare att bo i Göteborg under flera år innan hon landade i Ale. Hon bekantade sig tidigt med föreningslivet och redan i gymnasiet engagerade hon sig i elevrådet.

– Min morfar var starkt engagerad. Så jag är lite uppvuxen med det. Jag var rätt liten när morfar dog men han var ändå någon slags förebild. Jag har haft positiva förebilder sedan långt tillbaka i tiden, berättar Elinor Johnson.

För fem år sedan gick hon i pension men veckorna är fortfarande fullspäckade med aktiviteter. Man kan säga att det engagemang hon hade i olika föreningar under arbetslivet bara har växlats upp efter det.

– Kultur är mitt stora intresse, men även trädgård och natur, förklarar Elinor Johnson.

Förutom att hon är ordförande i Hålanda Hembygdsförening, sitter hon som gammal bibliotekarie, med i styrelsen för Bibliotekets Vänner. Utöver det är hon även med i arbetsgruppen för ”Trädgårdsälskare i Ale” och medlem i Ale slöjdare.

Dessutom är hon väldigt engagerad i sina barn och barnbarn.

– Jag hör ju till de där som anser att man inte bara kan gå runt och gnälla. Utan tycker man att saker och ting ska hända så får man göra något själv. Sedan är det väldigt roligt, berättar Elinor Johnson.

Hålanda Hembygdsförening
Men det är Hålanda Hembygdsförening som det stora fokuset ligger på. Hon uppskattar att hon varit en del av föreningen i drygt 10 år och axlar även, sedan förra året, ansvaret som ordförande. Även ifall hon själv lägger ner mycket tid på föreningen vill hon poängtera att det även finns många andra eldsjälar som får föreningen att gå runt.

– Vi ska ta hand om våra byggnader och allt som har skänkts till oss en gång i tiden. Det måste vi göra men det gör vi också för att vi ska kunna ha aktiviteter. Vi har ju hembygdsstugan för att vi ska kunna ha aktiviteter där, säger Elinor och berättar om glädjen efter det lyckade deltagandet i Vintergata för några veckor sedan.

– Det roligaste är som under Vintergatan. När man ser att jättemycket folk tycker att det är så mysigt att komma dit och att även barnfamiljer kom dit. Det var syftet och man får så mycket positiv respons, säger Elinor.

Att just locka yngre besökare och barnfamiljer är något som Elinor hoppas kunna göra flera gånger framöver. Hon hoppas även att fler unga får upp ögonen för hur kul det kan vara att engagera sig tillsammans i en förening.

– Det kanske inte är så lätt att locka de yngre till att sitta i en styrelse i en hembygdsförening, men man kanske kan engagera sig i något projekt. Det ska inte vara någon press utan det ska vara roligt att komma och fixa, säger Elinor.

Med allt ideellt engagemang som ligger bakom underhållandet och aktiviteterna, kan man undra vad den stora drivkraften egentligen är.

Enligt Elinor är det ganska glasklart – det är kul.

– Man gör ju det både för sig själv och för att det är så roligt att göra grejer som andra upplever som positivt. Det är tillfredställande. Det är roligt att jobba tillsammans och samtidigt lära sig av andra. Vi planerar att ha fler kurser framöver, berättar Elinor och fortsätter – Den sociala samvaron är viktig. Det är den både för mig och för de andra som vi anordnar aktiviteter för.

TEXT DANIEL MARSFELD daniel@alekuriren.se

Röst om Elinor:
Elinor är outtröttlig i sitt arbete att samla människor i en modern anda i en gammal, anrik, miljö. Hon vårdar inte historien för dess egen skull, här finns värden för nutiden både estetiskt, etiskt och vardagsfilosofiska. Att Elinor sedan är extremt uthållig när det gäller att fylla i ansökningar är bevis för ett brinnande engagemang, en förutsättning för att det materiella arvet ska bestå ännu några generationer, skriver Lena Frantzén.