Bengt Larsson

62 år

Trygghetsskapande medborgare

Bengt Larsson brinner för att hjälpa utsatta personer och se till att ungdomarna har det bra. Nu är han nominerad till Årets Eldsjäl 2022.

Bengt Larsson växte upp i Sjuntorp och bosatte sig sedan i Trollhättan. Efter attentatet på grundskolan Kronan i Trollhättan 2015, där tre människor miste livet, så gick samhället ihop för att sprida trygghet. Då valde Bengt att ställa upp som trygghetsvandrare.

– Efter attentatet på Kronan så gick vi ute på gatorna 14 dagar i sträck mellan klockan fyra och tio på kvällen, berättar han.

Sedan dess har Bengt fortsatt att, på ideell basis, hitta sätt att bidra till ett tryggare samhälle. Han har nattvandrat samt trygghetsvandrat i flera olika kommuner och för fyra år sedan flyttade han till Lilla Edet.

– I samband med att jag flyttade hit så tänkte jag att vi behövde ha lite fler vuxna ute i samhället. Nattvandrarna hade lagt ner och då tänkte jag att vi kunde inspireras av Trollhättan och få igång trygghetsvandrare istället. Men jag kände inte att jag fick det stödet från kommunen, säger Bengt.

Idag finns det ingen orgnaniserad trygghetsvandring i Lilla Edet, men det hindrar inte Bengt från att dra sitt strå till stacken. Han är en man som hälsar på folket på gatan när han är ute med hunden – en engagerad medborgare som bryr sig om andra. På så vis har han blivit lite av en lokal profil och en person som flera uppenbarligen känner förtroende för.

– För ett tag sedan var det några EPA-ungdomar som ropade på mig när jag var ute och gick. De ville att jag skulle göra en tik-tok-video med dem. Sådant värmer mig. Jag undrar vad de ser hos mig som är så gammal. Samtidigt försöker jag vara en förebild och säger till dem när de exempelvis pratar om tjejer på ett respektlöst sätt. Jag får förklara att vi ska visa respekt mot varandra. Jag tycker faktiskt att de lyssnar och tar till sig.

Flera gånger om dagen är Bengt ute och går med hunden. Han tar då tillfället i akt att prata med folk som vill och hälsa godmorgon. När han känner att det är mycket ungdomar i rörelse under vissa kvällar, brukar han försöka vara närvarande.

Han har stöttat missbrukare att komma på fötter, kvinnor som fallit offer för våld i nära relation och ungdomar som hållit på med hyss i centrum. Han har varit någon att prata med, någon som lyckats få flera att vända sig till myndigheterna för att få hjälp och alla har han träffat på gatan.

– Mitt största engagemang ligger i ungdomarnas uppväxt och att de har det bra. När jag är ute så får jag väldigt mycket respons av ungdomarna och många vill prata med mig.

Varför tror du att folk öppnar upp sig för dig?
– Jag har pratat med många och det kanske har spridit sig. Jag för inget vidare om varje enskild person. Däremot brukar jag frivilligt träffa polisen varje onsdag. Jag berättar vad jag har sett ute på gatorna och sedan brukar jag fråga om det finns något jag kan hjälpa till med.

Anser du att Lilla Edet är tryggt?
– Ja, det är det. Sedan har Lilla Edet sina problem också. Ibland hittar jag spår av narkotika och då kontaktar jag polisen.

Insatserna han gör kan vara svåra att mäta i resultat, samtidigt som responsen ibland kan tala sitt tydliga språk.

Kan du känna någon gång att det du gör ger resultat?
– Ja det kan man mäta, inom sig. Exempelvis när en kille kontaktade mig på Facebook och skrev ”tack för allt du har gjort för mig”, eller när jag hört att någon blivit kvitt sitt missbruk. Sådant gör mig oerhört glad. Lika glad som när en kille i tonåren kom fram på gatan och frågade om han fick ge mig en kram. Det blir såklart också en drivkraft för mig, att få den responsen.